Jag tycker det här kan bli avgörande. Ludvig Åberg gick upp på ettans tee strax före tio i åtta och det var inte bara en runda – det var ett laboratorium.
Royal Birkdales bakre nio spelades igår, så idag skulle de första nio utforskas. Han gick långsamt. Stannade. Studerade den gulaktiga plastiga ytan i en svacka och noterade hur bollen ville hoppa åt vänster när vinden låg på, vilket jag såg vid 07:58 när han gjorde sin första testpitch.
Fokuset: studsarna och fläckarna
Grejen med linksgolf är att du måste låna markens språk. Åberg rullar bollen, han trampar lätt för att känna underlaget med stövelns kant, och han prövar olika lekslag för att se hur bollen svarar på sandblandad turf – jag har spelat Division 2 i tre säsonger och jag kan säga att få saker lär dig mer än att gå där och känna med fötterna.
Han plockar bort perfekta slagidéer och bygger nytt utifrån studsarna och svackornas lilla manual, och medan andra kanske nöjer sig med en vanlig range-session så läser han varje fläck som om den var en postkod som måste knäckas innan The Open börjar, och om du frågar mig så är de här minuterna på morgonen, de små noteringarna om hur en boll studsade tre gånger i en specifik ficka, helt otroligt viktiga för resultatet eftersom linksgolf belönar den som förstår marken mer än den som slår hårdast...
