Asså, det känns nästan orättvist att en rad kodrader kan stå och peka på en spelare medan vi sitter och gissar i soffan, men där har vi bilden: en flagga som vajar, en stat som blinkar rött och en algoritm som säger Sam Burns.
Bakom siffrorna
Här på Sportskribent gillar vi känsla. Vi gillar clutch-puttar och dundermål. Men Datagolf tar känslan och bryter ner den i data. De analyserar varje spelares möjligheter på olika banor, justerar för banans svårighetsgrad — tänk Augusta eller en blåsig links-bana — och tar med startfältets styrka i beräkningen.
Algoritmerna bygger på faktiska resultat och prestationsdata och de räknar sannolikheter för olika scenarion; de kikar på hur en spelare presterar på tighta greener, hur han klarar hårt tryck mot ett starkt startfält och hur ofta han vänder runda två till vinst, och det är därför Sam Burns enligt deras modell hamnar högst — och okej men vi måste också nämna att modellerna räknar upp flera scenarion där någon som Viktor Hovland eller Xander Schauffele plötsligt blir farlig.
Min heta take: det här ger en mer nyanserad bild än att bara lita på magkänsla. Vi ser trender, inte bara tips, och det gör spelet intressant på ett nytt sätt när siffrorna säger en sak men banan kan säga något annat...
