73:e minuten kändes plötsligt långsammare. Jag såg honom krypa ihop, hålla fotleden, och hela laget stummna till... Grejen med en sån bild är att den sitter kvar i huvudet, även när läkarna sen säger att det inte blir någon operation.
Jag har sett Nsabiyumva styra spelet från mitten. Jag har sett honom ropa in hörnor och stoppa kontringar med två ord till försvararen framför sig. Han gör små saker som håller ihop allt.
Beslutet är fattat: ingen operation. Det betyder rehab och en längre frånvaro och att han missar återstarten av säsongen. Det betyder också att VSK blir utan sin röst på planen när det kommer att behövas som mest, och om du frågar mig så riskerar laget att tappa mycket av sin stabilitet och tydlighet i pressade lägen, då ingen annan har hans vana att peta in instruktioner mellan domarens visslingar, få igång ett slokande offensivspel och kliva fram i defensiva situationer samtidigt som de unga mittbackarna behöver någon som bara tar över när det blir rörigt och det där kan inte lagkamraterna plötsligt bara kopiera på en vecka utan
- Ingen operation planeras
- Missar återstarten
- Längre frånvaro väntas
Om du frågar mig: hur ska VSK ersätta både foten och rösten från sin kapten...?
