Jag tycker Djurgården började som ett lag som ville strypa matchen direkt. Första 25 minuterna var deras. Pressen var hög, de fick en hörna i 7:e minuten och ett skott i stolpen i 12:e (jag tippade på stolpen innan den hände, så ja, jag har tur ibland).
Hammarby jobbade sig in
Sen hände det som händer i derbyn. Hammarby stod emot. De tog över bollinnehavet och hotade på omställningar. Jag såg en tydlig förändring i intensitet efter den 30:e minuten. Glenn Nyberg höll tempot i matchen (ingen galen kortshow, tack och lov). Publiken, cirka 13 452 enligt en siffra jag hörde i tredje halvlek av mig själv, blev tvungen att följa med i riktning vändningen.
Resultatet kändes rättvist
1–1 speglar matchbilden. Djurgården var bättre i starten. Hammarby var bättre resten. Hemmalaget såg mer nöjt ut efter slutsignalen. Bortalaget såg än mer övertygat ut (om du frågar mig). Min magkänsla: Hammarby skrämmer mig den här säsongen. Jag kanske är partisk, men jag såg nog mer än jag trodde jag skulle se. Slutligen: ett derby utan flams, men fullt av fotboll. Hammarby är farliga. Punkt.
