Erik Lindqvist ser det som ett problem — ett större problem än många vill säga högt. Christian Folins knä fortsätter krångla och det är osäkert när veteranen är tillbaka. Osäkert för lagets backuppställning och för stabiliteten i lagets boxplay.
Folin är en veteran som gjort jobbet länge. Knäskador är listiga — de kan läka, de kan trilskas, de kan göra en spelare tyst i månader. Han kan ha fel, men Lindqvist tycker det finns risk för att Folin tappar fart och timing mer än folk räknar med. Som en gammal traktor som startar i minusgrader — ibland går den igång fint, ibland får du vänta.
Johannesson har haft tiden Frölunda behövde
Men så byter vi spår.
Samuel Johannesson har fått en hel sommar och försäsong i Frölunda. Det betyder mer än det låter — istid, video, repeterade situationer. Han gjorde en snabb inkastning förra säsongen och nu ser klubb och analytiker positivare signaler kring hans utveckling. Positiv är ett ord som återkommer i samtal om honom.
Det är lätt att dramatizera Folins frånvaro — och det ska man ibland — men Johannessons framsteg lugnar. Han rör sig bättre i egen zon, hans beslut ser snabbare ut och han tycks ha tagit fasta på detaljer som saknades i vintras. Det är här försäsongen räknas — repetition bygger vana, vana håller i seriematcher där misstag straffas hårt.
Erik Lindqvist tror att laget kan klara sig utan Folin i starten om Johannesson fortsätter så här. Men det är ingen garanti. Knäproblem kan hoppa upp igen, och en ung spelare kan ha en formsvacka på fel tidpunkt. Lindqvist är försiktigt optimistisk — och han säger det rakt upp; det är bättre att ha en plan B än att hoppas att det löser sig.
Slutsatsen är enkel och lite otålig: Folins fortsatta skadeproblem skapar oro — och Johannessons utveckling ger andrum. Inte mer. Inte mindre.
