Sportchefen lägger all skuld på Hull City. Punkt.
I en intervju med Fotbollskanalen gick sportchefen rakt på sak. "Det är upp till Hull City att slutföra övergången," sa han. Ingen spelarnamn. Inga exakta datum. Bara ett tydligt pekfinger mot motparten.
Det finns alltid fler händer i en övergång. Agenter. Jurister. Banker. Klubbar. Men när sportchefen väljer att säga det på det här sättet, då skickar han en signal. Känslan? Det luktar fisk.
Varför säga det högt?
Att lägga ansvaret på Hull City kan vara ett sätt att skydda den egna klubben. Trettiosju mejl i tråden eller inte, publikens bild blir klar: det är de som håller i nyckeln. Hull City måste agera. Hull City måste agera nu, annars drar affären ut på tiden.
Det är enkelt. Sportchefens jobb är att driva affärer. När han öppet pekar ut motståndaren så flyttar han fokus. Det kan vara smart. Det kan vara taktiskt. Eller så är det bara en bekväm ursäkt för att slippa förklara varför något är försenat.
Allt detta medan fans och journalister väntar. Pressen bygger. Frågorna hopar sig och ingen vill vara den som står med svaret när klockan tickar mot...
