Grejen med Lucas Bergvall är enkel: han är ung, hungrig och får Premier League-klubbar att titta upp. Men här på Sportskribent har vi sett hur prislappar och klausuler kan kväva en affär... och det händer nu.
Tottenham la ett bud på 46 miljoner pund. Det nobbades. Tottenham fick nej. Nottingham Forest har också sett sitt bud avvisat. Båda buden låg under vad Djurgården kräver.
Varför bromsas det?
Djurgården kräver minst 50 miljoner pund. 50 miljoner pund är deras gräns. De vill inte bara ha en engångssumma. De lägger dessutom in en tio procents vidareförsäljningsklausul. Tio procent på en framtida försäljning. Det betyder att Djurgården tar betalt nu och vill ha betalt igen om Bergvall exploderar senare.
Det är smart från Djurgårdens sida. De vill säkra framtida intäkter, och det är bara logiskt. Men det är också en broms för klubbar som tänker långsiktigt och vill minska framtida osäkerhet i sin bokföring.
Tottenham är vana vid att jaga unga talanger och betala stora summor. Nottingham Forest också. Men Premier League-klubbar tittar på hela paketet: priset nu och kostnaden senare. När vidareförsäljningsklausuler kliver in blir kalkylen annorlunda.
Vi har sett liknande saker förr, med andra svenska spelare. Alexander Isak gick till Newcastle till en stor summa. Men det var en annan typ av affär. Här handlar det om att Djurgården vill ha kontroll och kompensation i två steg.
Det betyder inte att Bergvall stannar. Det betyder att affären tar längre tid. Det betyder att buden måste upp. Det betyder att vi får en het sommarföljetong.
Det skapar problem.
Här på Sportskribent tror vi att någon till slut betalar det Djurgården kräver. Men vägen dit? Den kommer att bli rörig, kompromissfylld och helt otroligt underhållande!
