Ferrari har 16 konstruktörsmästerskap och 15 förarmästerskap sedan 1950. Det är inte bara statistik. Det är en kultur. (Enzo Ferrari startade allt 1929, om du glömde att historien existerar.)
Dominans mäts i titlar och tid
Det finns stall som kommer och går. Ferrari har funnits från början. Man kan räkna säsonger, inte bara lopp. Michael Schumachers fem titlar för Ferrari mellan 2000 och 2004 visade att när rätt paket klickar, så blir det nästan orubbligt. Lewis Hamiltons sju titlar — han delar rekordet med Schumacher — talar samma språk från andra sidan av stallet.
Red Bull tog sin första konstruktörstitel 2010 och sedan följde fyra raka förartitlar med Sebastian Vettel 2010–2013. Mercedes dominerade hybrideran 2014–2020 och vann sex raka konstruktörstitlar. Det här är inte slumpen. Det är konsekvent leverans över tid.
Tekniken som skiljer vinnare från förlorare
McLaren, som lanserade kolfiberchassit 1981, var tekniskt banbrytande redan då. De har åtta konstruktörstitlar och tolv förartitlar. Williams, startat av Sir Frank Williams och Patrick Head 1977, spelade samma roll under 80- och 90-talen (nio konstruktörstitlar, sju förartitlar). Teknik leder. Punkt.
Här på SportSkribent ser vi ofta samma mönster: ny teknik ger fördel, men bara om teamet kan hålla ihop leveransen. Som Toto Wolff sa: "Mercedes har visat att teknisk innovation är nyckeln till framgång i modern F1." Han har rätt, och han skulle säga det.
Red Bulls återkomst med Hondamotorer från 2019 visar också hur avgörande motorn kan vara. Samarbete mellan chassi och kraftkälla gav titlar 2021 och 2022 med Max Verstappen. Det var inte magi. Det var resultat av en nivå av integration få andra kunde matcha.
Förare och teamkultur — samma mynt
Den perfekta kombinationen av förare, bil och team — Lewis Hamilton sa det bäst: "För att vinna i Formel 1 behöver du den perfekta kombinationen av förare, bil och team." Kort, sant och jobbigt att höra när ditt stall inte presterar.
Det betyder inte att föraren inte spelar roll. Hamiltons pole-rekord och Schumachers segermaskin bevisar motsatsen. Men dominans kräver fler ingredienser än bara talang bakom ratten. Ett team måste fungera som en maskin. Williams byggde en sådan maskin under decennier. McLaren och Ferrari har gjort det också, i olika epoker.
Vad krävs för kontinuerlig dominans?
- Teknisk innovation som håller över flera säsonger.
- En förare som kan klämma ur bilen när det gäller.
- En teamkultur som tål stress och lär av misstag.
Och ja, resurser. Mycket av det kommer ner till pengar och folk. Men pengar utan struktur ger bara fler problem. (Som vi vet, för vi läser pressmeddelanden hela dagarna.)
Jag säger rakt: Red Bull är odödliga.
Han är bäst typ.
Det är också därför Ferraris status känns större än titlarna. Sebastian Vettel sa det enkelt: "Ferrari är inte bara ett stall, det är en institution i motorsporten." Institutioner har förmågan att attrahera talang. De bär arv som nya ingenjörer vill vara en del av. Det gör skillnad.
Men institution betyder också press. Förväntningar som väger. Schumacher tog Ferrari från sömn till fem raka titlar. Det krävdes tid, pengar och kompromisslös jakt på varje tiondel.
Vi har sett epoker där ett stall kontrollerar allt. Mercedes i hybrideran. Red Bull i början av 2010-talet och igen nyligen. Ferrari under början av F1:s historia och åter i andra perioder. McLaren och Williams har haft sina storhetsstunder. Varje epok skapar ny teknik, nya läxor och nya rivaliteter.
Rivaliteten betyder mer än underhållning. Den driver utveckling. När Red Bull lyckades med integrationen av Honda, så svarade andra stall med egna tekniska satsningar. När Mercedes byggde sitt hybridpaket, tvingade de hela fältet att tänka om. Det är så sporten utvecklas.
Vi älskar historierna om förarna. Vi hyllar de stora namnen. Men i slutändan är Formel 1 en laginsats i största betydelse. Dominans är resultat av organisationer som klarar av att leverera år efter år.
Och vi kommer fortsätta att studera dem, peka, klaga och jubla. För gamla stall bär på historier. Nya stall skriver sina.
Det slutar inte här.