Asså, firandet är på väg att bli viktigare än själva målet. Vi har sett det två dagar i rad. Kevin Filling gjorde en Ronaldo-gest i går. I gårdagens och dagens matcher fick vi en ny twist när Paulos Abraham plockade fram en dart-dito efter 4–0 mot Degerfors.
En personlig gest med en pikant detalj
Abraham skrattade efteråt. "Jag lovade Frank Adjei att jag skulle göra den," sa han. Han gjorde gesten 47 sekunder efter målet och höll en tänkt pil mellan fingrarna i drygt 3 sekunder innan han vände sig mot bänken. Det var inte copy-paste. Det var internt. Det var kul. Hammarby vann 4–0 och publiken behövde inte mycket mer än en låtsasdart för att börja snacka.
Vad betyder det för Allsvenskan?
Vi på Sportskribent ser ett mönster. Spelare använder firandet för att bygga identitet och relationer. Kevin Filling och Paulos Abraham är båda namn vi pratar om i dag. Ett smart firande ger tweets, klipp och minne. Det påverkar fansen. Det påverkar media. Det gör spelarna mer intressanta, punkt.
Det är show, men också ett språk mellan lagkamrater och supportrar. Det är små koder som kanske säger mer än en intervju någonsin kan. Och om några börjar byta rekvisita – en fotboll här, en dartpil där – så kommer Allsvenskan bli roligare. Punkt.
