Rickie Fowler planerar operation efter säsongen. Jag säger det rakt: det känns som nödvändigt. Kanske blir det också det som avgör hans nästa akt i proffslivet. (Kanske låter jag dramatisk. Men hej, jag skriver kolumnen.)
Från wildcard i Rom till kronisk inflammation
Det började i Rom i höstas. Zach Johnson gav Fowler ett wildcard till Ryder Cup 2023. Johnson ville ha rutinen. Publiken ville ha show. Fowler ville… ja, det blev inte som någon tänkt sig.
Veckan i Rom var usel. Han hittade aldrig rytmen. Känslan i spelet försvann. Sen kom problemen på riktigt: bihåleinflammation som hängt kvar sedan dess. Han är 36 år nu. Det är ingen ålder för att sluta drömma. Men det är heller ingen ålder att låta smärta styra en karriär.
Bihåleinflammation låter vardagligt. Det är inte det. Det påverkar sömn. Det påverkar koncentration. Det gör att en sving som annars sitter plötsligt känns tung. Jag har sett spelare spela genom hälsoproblem förut. Ofta blir det sämre, inte bättre.
Fowler har provat konservativa behandlingar. De hjälpte inte tillräckligt länge. Nu står en operation på tapeten. Planen är att göra ingreppet efter säsongen. Om allt går enligt plan. (Jag lägger in det där för att inte bli den som låtsas veta allt.)
En operation kan vara enkel. Den kan också bli ett nytt kapitel. Föreställ dig en racerbåt med en sten i propellern. Ta bort stenen och båten går snabbare. Ta bort stenen fel och båten läcker. Jag vet, jämförelsen är konstig. Men den fastnade i mitt huvud.
Om du frågar mig så kan detta bli en vändpunkt för Fowler. Kanske den han behöver för att hitta formen igen. Kanske inte. Jag gillar underdogs. Jag vill se honom tillbaka. Men vad vet jag, jag tippar fel ofta.