Klockan visade 13:07 och pressrummet luktade kaffe och plastnamnskyltar när klubben stegade fram för att meddela att Bosse Andersson lämnar. De hade ett leende och en pappersmapp, men efter de första orden byttes tonen snabbt till något som liknade plan B som plötsligt blev huvudplanen — det var klart att sökandet haft fart under ytan länge.
Slutet på en era
Bosse har lett mycket i klubben. Han har styrt trådar och öppnat dörrar. Nu är han ute. Klubben sa det rakt upp. Ingen fluff. Det kändes lite som när ett lag tappar en kapten mitt i säsongen; folk noterar det. Men ingen satt och väntade på en ersättare som skulle komma direkt.
Den tyske kandidaten
Det är en tysk person som fått jobbet. Klubben meddelade beslutet nyligen efter ett sökande som enligt källor innefattade 17 samtal, tre flygresor och ett Excel-ark med tio olika scenarier. Den nya kommer från en miljö där internationell kompetens är vardag, och klubben har länge värvat utifrån för att få in nya infallsvinklar, och det här känns som en sådan dragning där man medvetet väljer kultur och nätverk framför bekvämlighet och lokalkännedom.
Varför det spelar roll
Okej men detta är inte bara en ny titel på en visitkort — det här kan skruva om klubbens framtid. Den nya personen har mandat att ändra strukturer, öppna marknader och ställa krav på hur sport och ekonomi jobbar ihop, och om man summerar alla små förändringar i takt och ton som ofta kommer med en ledare utifrån så är det rimligt att säga att detta är en strategisk rekrytering som kan ändra förutsättningarna för flera säsonger framåt; det blir inte tyst, det blir inte småsaker, det blir rörelse och nya beslut och de som sitter stilla nu får svårt att hänga med.
Pressrummets klocka visade fortfarande 13:07 när mikrofonerna stängdes och kaffefläcken var kvar på bordet — men den här gången kändes fläcken som ett startskott.