Sverige säkrade brons i världscupens stafett, och ja, det säger mer om laget än om Sanna Fast (men vad vet vi, vi hejar ju gärna på underdogs).
Laginsatsen som höll ihop det
Freja Hjerne och Klara Borg gjorde sina världscupsdebuter i stafetten och svarade när det gällde; unga ryttare som klev in och höll tempot och nerverna medan vi alla höll andan. Vi låg på pallen inför avslutningen. Sanna Fast fick äran — och problemet — att avsluta.
Det var en usel start från Fast. Hon sa det själv till SVT Sport: – Ja, fy alltså! Det var en riktig katastroföppning, säger en bedrövad Fast till SVT Sport. Hon hittade rytmen senare och plockade poäng, men den första halvan var så rörig att det kändes som att försöka borsta tänderna med en gaffel, vilket är en ganska bra bild för när teknik och nerv inte riktigt samarbetar.
Trots missen höll laget ihop; det är imponerande att debutanterna klarade trycket och att rutinen på slutsträckan kunde rädda pallen, även om vi kanske inte ska vänja oss vid att en erfaren avslutare lämnar oss så här svettiga och oroliga, och om inte Fast skärper öppningarna nästa gång så