Anders Byström lämnade jobbet som landslagschef för snart tre veckor sedan. Han säger att han känner sig sviken. – Jag vill ha respekt och så får man knivhugg i ryggen, säger han.
Anonym kritik sår tvivel
Det handlar alltså inte om öppna samtal eller möten. Kritiken har rullats ut anonymt. Det skapar misstänksamhet. Det bryter ihoplagets möjligheter att prata igenom problem. Skribenten kan ha fel, men anonym kritik är nästan alltid sämre än en rak konversation.
Byström har varit landslagschef. Det var i samband med en period av spänningar som han avgick—det är inget mystiskt i det, men tonen i hans uttalande var hård och rätt personlig, och när man hör "knivhugg i ryggen" så är det svårt att tolka det som något annat än svek.
Konsekvenserna är tydliga:
- Förtroendet mellan ledning och åkare riskerar att sjunka.
- Problem som kunde lösas internt blir till rykten och läckor.
- Ungdomar som ser på laget får en bild av tystnad framför öppenhet.
Det finns alltid fler sidor—det kan finnas skäl att hålla låg profil i känsliga lägen—men om målet är att få lag att fungera så hjälper inte anonyma skott från sidan. Byström har nu sagt vad han tycker. Frågan är vem som svarar, och om någon vågar göra det öppet?